För en vecka sen hade jag ett kärt besök i Lingonhooden. Min barndomskompis Elin kom förbi och stannade över en natt.

Vi har känt varann sedan fyra-femårsåldern och gått i samma klass 1-9. Hur kul som helst att ses igen efter ett litet uppehåll på sådär åtta år och en Göteborgsflytt.

Det är ju ganska lätt att ana hur det blev? Mycket att prata om, en del glas vin och en fantastiskt varm sommarkväll med utesittande länge, länge.

Dagen efter körde vi en runda för att kolla ”här har jag bott” och ”den här vägen har jag kört” och bilderna ovan är från Klinta utanför Höör. Bästa stället att fika och få hembakat. ♥

Tydligen tror många i Göteborg att Skåne är platt? Detta skulle motbevisas med ett stort antal bilder. Hur kan dom tro det?

Lite senare svidade Elin om för att gå på 50-års kalas så då fick kameran komma fram igen. Finaste kompis. ♥

Och vädret var bara sådär….perfekt.

Jag skulle kunna skriva massor mer. Om barndomsvänskap, hur speciellt det är att känna någon som vet nästan allt om mig över en lång tidsperiod. Hur självklar en person är och hur jag passar in i en pusselbit där i hennes liv, precis som hon passar in i mitt. Vi är otroligt olika, på många sätt och vis men det finns en grund där som nog aldrig går att rubba. Inte ens åtta år i Göteborg. 🙂

Ja, och skulle jag skriva mer blir det nog alldeles för internt för det är ju våra gamla minnen. Min tur att hälsa på nu iallafall. Göteborg, here I come så småningom.

Skåne platt? Hrmpf.

♥