Att det alltid ska vara så kul att plaska med vatten? Dagen har ägnats åt husfixande hos en god vän och kollega och jag har bistått lite här och där med rensning av rabatter och tvätt av trädäck. Det känns bra att hjälpa till för nästa gång är det kanske jag som behöver ett par extra händer.

Vi käkade också mycket smörgåsar och hemlagade köttbullar. Som var runda. Hur gör man det? Köttbullar menar jag. 🙂

Japp, en riktig bra dag men var tog solen vägen? Jag trodde det skulle vara glassigt uteväder med chans för shorts? Icke sa Nicke utan nu håller jag tummarna för i morgon.

Och vet ni vad? Pojkvännen agerar butler ikväll och lagar mat. Jag ligger på soffan och är trött. Oh, yes!
Trevlig kväll!!

Läst i Aftonbladet debatt om Att ta Selifes gör mig starkare..

När Friends deklarerade att ”du är vacker som du är!” visade de prov på samma oförstående döva öra som så ofta har präglat debatten om selfies. Vad de gjorde – utöver att på ett smått reaktionärt vis särskilja skolgårdsmobbning från interaktiva plågoandar – var att i den goda viljans namn förstärka bilden av att det är den mobbade som gör fel. Exit: Bild på dig själv. Enter: Frid och fröjd. Det är ju trots allt insidan som räknas.

Men låt mig plantera en chockerande tanke: Tänk om insidan inte har carte blanche på jaget? Tänk om det finns styrka att hämta i självporträttet, en styrka som går bortanför likes och glada tillrop? Tänk om den duktiga samhällsdebattens rädsla för mänsklig yta – förklätt i ett förnumstigt och välmenande ”du är vacker som du är!” – säger mer om oss själva och om vad vi är rädda att tänka om den andre, än om bilden vi inte vill bedöma?

Sånt jag tänker på ibland.

Fredag!

Idag är det kyligt och vi hade minusgrader hemma men vad ser jag? Prognos på 16 grader på söndag? Mmmm, det låter bra. Ha en fin dag!

Här är den skyldiga. Vi kan kalla henne tant Intensiv eller fjortis på sockerrush för här går det undan.

Nu kommer hon inte in längre hos mig utan får nöja sig med lite tillsyn utomhus för jag kan ju inte ha hur många katter som helst. Galen tant med katter 🙂

Dags för eftermiddagskaffe i solen, underbart!

Åh vad dålig sömn jag fick i natt. Jag känner mig liksom så vacker och pigg…not. En dag i bakvatten, känsla av lera upp till knäna och vampyrblick.

Dessa katter! En nykomling i kvarteret som är hungrig som bara den upptäckt Misses kattlucka i natt. Ingen blygsel där inte. 🙂 Åh, vilket liv och väsen. Den där leksaksmusen som piper? Åhhhh. Ner och släppa ut, upp och lägga sig. Repris.

Ja, jag kan låsa kattluckan men måste en sväng till djuraffären och köpa nytt nyckelhalsband först. Undrar om de har ett nytt huvud till mig också kanske? Ett utvilat tack.

Bara att ta sig igenom dagen…..

Jag har internet igen. 🙂 Och firar det med att lägga ut ett gäng gladbilder från lyxlördagen.

Det är verkligen så tråkigt att inte kunna blogga som jag vill och datorn skriker numera så full med bilder som den är. Mycket har jag att säga såklart men det där med retroaktivt är inte min grej. Fast det kommer att dyka upp mer bilder från helgen, och från min födelsedag för det ska in här i bloggen.

Klänning är en omlottsak från Camilla Thulin som provades på Iris & Pelle. Josanne sköter kameran.

Annars skulle jag gärna prata om fotobollsvåldet, mina tomatfröodlingar, misses fästingar och sånt och hur man bäst pendlar mellan två olika boenden.

Men tills dess får det räcka att swischa runt i en klänning med sladdrigt tyg.

Det var första gången jag provade en Camilla Thulin och gillade så det åkte på ytterligare en eller två stycken men det blev inget köp.

Jag tycker själv att den var superskön att bära och ganska figursmickrande på en rund donna som jag.

Det är väl en del av det som är roligt med kläder tänker jag. Att det finns något för alla och med kluriga snitt och modeller kan man se snygg ut oavsett hur förutsättningarna är. Smal, stor eller mittemellan. 🙂

Vi höres!♥

Hejhej! Jag har fortfarande inget internet hemma tyvärr så bloggandet blir på tåget och lite sporadiskt. Tråkigt!
Men desto roligare hade jag igår kväll när jag var i Lund och kollade in frön och lökar för i år ska jag odla lite försiktigt i liten skala. Jag vet liksom inte hur man gör riktigt men det ligger djupt begravt i mina barndomsminnen och den enorma trädgården som vi hade. Och så finns ju Google förstås.

Med mig hem kom sättpotatis vid namn Cherie, blandade morötter Harlequin och en odlingsduk att skynda på växandet lite. Sättpotatisen kan tydligen gro lite innan de kommer ner i jorden.

Tomatfröna är sådda och lite lök ska jag ha och sallad. Kanske bönor? Det där med liten skala kanske jag får äta upp? 🙂

Problemet som kvarstår är mest var jag ska odla någonstans för det är trångt på uteplatsen och i rabatterna. Nåja, nåja….det löser sig.

På återseende!