Det är så otroligt grått nu. Den grå månaden som solen gömmer sig och har tagit semester fullständigt. Så det gäller att ha roliga saker att se fram emot och bygga veckan mellan jobb och sömn. Bygga veckan med en vacker blomma, en gråbusig katt att klappa på och en mustig gryta på spisen.

Håll i hatten alltså. Pojkvännen lagar mat och tycker det är jättekul. 🙂 Och jag blir helt bortkollrad av en tallrik rykande mat.

Ibland räcker det med så lite för att humöret ska hållas uppe i den grå månaden.

Doris tycker om att gå ut och bryr sig inte så mycket om att det regnar och är blött. Det gör däremot Matte när hon kommer in.

Fina Hortensian heter Magic och ska enligt etiketten blomma i hela 150 dagar? Jag tror det är lite optimistiskt så här sent på året men vi kör väl på det.

Skojiga saker denna veckan. Min underbara barndomsgranne Monica kom på middag och vi pratade ikapp de senaste 20! åren vi inte har setts. Hur kul som helst och nostalgi blandat med tårar och skratt. Vissa delar av mitt liv blev liksom lite helare igen. Saker som jag glömt bort. En kär återkoppling till livet då och fram till livet nu och plötsligt känner jag mig lite rikare som person.

♥

Nästa vecka åter jag äntligen upp i Stockholm och träffar Anne på Hornsgatan och det ska bara bli bäst. Så jag har mycket roliga saker för mig. 🙂

Ha en fortsatt fin helg önskar jag dig som kikar in.

Jag har varit slarvig i trädgården i sommar. Och det gör ingenting men egentligen borde jag klippt bort avblommade rosor och städat och gett jorden sin gödning. Trots min slöhet så finns det nu istället något fint att titta på i form av nypon. De är inte färdigmogna men snart så.

Jag tänker att åren har sin egen puls och variation. Vissa år blir det fin trädgård, andra år är det något annat som blir fint. 🙂 Ja, eller det är faktiskt sen jag skaffade katterna som trädgården kommer lite i skymundan. Min tid är liksom knapp och jag accepterar att jag inte hinner med allt på en gång. Även om jag helst vill det.

Fast jag tror det är något man kan träna på. Att inte göra allt på en gång i livet. Att veta att det kommer år med fin trädgård, eller vad man nu drömmer om att göra. År med mycket resor, eller år med mycket vänner och med fulltecknad kalender. Men inte allt samtidigt.

Vila i det.

Jag är så glad att jag börjar lära mig det istället för att känna ständig frustration över att inte hinna med, att inte passa in i mallen. För alla människor verkar hinna göra så mycket saker? Eller är det bara som jag tror? 🙂

Kanske får jag klona mig själv ett par gånger, kanske lika många gånger som det finns nypon i rosenbusken, för att hinna med att göra allt jag drömmer om. Eller tycker jag borde.

Jag får nog träna mera.

På att bara göra lite. ♥

Det går nog att bli bra på det också.